Thursday, September 9, 2010

Sirang Plaka

Lately it's been very stressful at work. Sometimes I feel I want to just scream and tell them to back off. It's not the patients and my staff. I adore my patients. I yearn to be a part of their journey towards remission. I love my staff. I think they're great... walang etching. I believe that they give their 101% when they are at work. Ang nakakairita eh yung mga hindi nagtra-trabaho sa bedside. Ang galing mag dikta. Ano ka si Marcos? Sabi ko nga daig pa nila ang Philippine eagle. Sobra mag hover. * Hello, you're invading my personal space... *

Minsan naiisip ko mag step down at maging simpleng mamamayan na lang kaso nga hindi na puwede kasi. Kawawa naman staff ko. Ok lang sana yung stress. Gets ko yun eh. Kasama sa trabaho pero naman may pagka over na. Gusto mo ng magsalita ng "shut up ka nga muna".

A person can only take so much. Nakakarindi na ang paulit ulit.... paulit ulit. Araw araw na ginawa ng Diyos, yun na lang palagi.

Maybe they're forgetting that we are all adults here.

Utang na loob. Shut up ka nga muna.

No comments: